Milaya var vår fina tik som älskade att mysa och vara nära sin familj. Att åka i cykelkorgen var Milayas favorit aktivitet. Vi brukade åka långa rundor och där satt hon i sin korg och njöt. En dag planerade vi att denna fantastiskt charmiga tjej skulle självklart ha en kull, vi försökte para henne men det blev inga valpar, vi trode hon var steril, men de gjorde oss inget för vi bara njöt av hennes underbara närvaro. En dag så löpte Milaya, vår andra russkiytoy hane mojje smet in till henne och tjuvparade sig och då hände det, Milaya blev dräktig. Vi väntade ivrigt på valparna, dagen var äntligen kommen, första valpen var påväg, men valpen fastnade, den kom inte ut. Så vi rusade till djursjukhuset i Hässleholm, de fick ut valpen, den dog. Veterinären skickade hem oss nästan direkt och sa de var ingen fara vi behövde bara dra lite mer när nästa valp kommer så löser det sig. Vi tog med oss hem milaya igen för att hon skulle i lung och ro få föda resten av kullen. Den andra valpen kom en stund efter vi kommit hem, vi kämpande men fick inte ut den, vi gav oss iväg till Hässleholm igen där de konstaterades att Milaya var för trång, även den valpen dog. Milaya fick opereras, där upptäckte de att hon hade en tumör på livmodern, de tog bort hela livmodern och av de tre valpar som fanns kvar i Milaya överlevde två. Veterinären sydde ihop henne och skickade hem henne samma kväll, jag var orolig men man litar ju dumt nog helhjärtat på Veterinärernas kompetens.
Milaya mådde inte bra, de två valparna fick extra mat på flaska. Vi ringde Hässleholms djursjukhus igen och berättade att milaya hade trillat omkull när hon skulle kissa, hon var så svag att hon inte kunde hålla uppe sin kropp. Djursjukhuset svarade att det var ingen fara, hom behövde bara vila, men om vi ville kunde de boka in ett möte dagen efter vilket vi valde att göra. Men Milaya hann aldrig komma dit. På natten sjönk hennes temperatur rejält, vi kastade oss in i bilen och körde till akuten i Lund som hade nattöppet, men hon dog på vägen. Hennes sista andetag tog hon i famnen av en familjemedlem insvept i hennes favorit filt. Milaya dog av akut k-vitamin brist. Än i dag finns det skuldkänslor kring milayas död, mycket ”tänk om” samt en stor frustation kring Hässleholms djursjukhus agerande.
En av de valparna som överlevde var tiken klara (Gullan) vi valde att behålla henne, hon påminer så mycket om sin mamma men rädslan efter Milayas död och klaras lilla storlek har gjort att vi valt att inte avla på henne.